Kungen och vi - tre månader i soliga Siam

Sex dagar i Chaweng på ön Koh Samui var nog för att man aldrig skulle vilja återvända. Skitigt och högljutt, illaluktande och hektiskt. Musik pumpades ut från i stort sett alla ställen, oavsett tidpunkt, och längs med vägarna strök flockar av pickups, vars flak var fyllda med högtalare som skrek ut inbjudningar till vilket evenemang det nu var som gällde för kvällen. Thaiboxning eller wet t-shirt competition, beroende på vad du har för smak och tycke.
  Supa, ligga på stranden, eller varför inte köra runt alldeles för fort på de (för en gångs skull) utmärkta vägarna.
  Svensk restaurang, indiska skräddare, burmesiska horor. Dagtid står sagda skräddare längs med trottoarerna och greppar tag i dig eller försöker fånga din uppmärksamhet med svenska hälsningsfraser. På kvällen tar hororna över deras plats, som en slags nattlig version av deras symaskinstråcklande bröder. De går ett steg längre i sina försök för att få dig att välja just dem, en av dem sprang till och med fram när jag åkte förbi med min moppe och gjorde ett livsföraktande försök att rycka nycklarna ur tändningslåset. Galenskapen lös ur hennes ögon som neonljusen hon lever bland. Senare på natten åker de runt på sina vespor och letar efter ensamma turister. Boom boom?
  När vi hade vinkat av Fabian kände vi följdaktligen alla tre att det var dags att dra vidare. Västerut, mot solnedgången likt Lucky Luke och hans trogna följeslagare Jolly Jumper.
  I'm a poor lonesome cowboy, and a long way from home...